Increasing the quality of education/dig where you stand

.

My school (School of Computer Science and Communication) has some extra money (500 000 SEK, long story) and decided to use it to set up a fund for pedagogical development and for supporting practical projects with the potential to increase the quality of education. An application to this fund can't be tied to a specific course, but should rather be more generally useful, i.e. of benefit to the school, to an educational program, to a specific type (class) of courses etc.

The deadline for applications was Wednesday this past week. There was a list of criteria for how the applications would be evaluated, most of it copied from a similar long-time project at Uppsala University (with applications available online for review). I handed in two applications. Already Friday I knew that not that many applications had been handed in. In fact, if all the money that all teachers applied for was added up, that sum would not exceed the money available by a huge amount (but there were a few applications where the applicant had not specified the amount of money asked for - which makes this calculation slightly more complicated). All in all, almost all applicants can get almost all the money they asked for though. Altogether this sounds very promising, but I won't unfortunately get to know if I will get any funds until sometime in March (the projects are supposed to run during the next academic year).

Unfortunately, I'm already having second thoughts. If I apply for money for a project that will pay for, say, 80 hours of my time, I have a distinct feeling that it is very easy to promise (a lot) more in an application than what can be accomplished in the 80 hours that will be financed. That is, if I get the money I have asked for, I think I might just have created more work for myself. On the other hand, these are self-defined projects, i.e. stuff I really would like to do, and that is naturally very motivating and gratifying.

Below are (parts of the applications for) my two projects. I've shortened, edited and pasted text from the applications and beyond the title, you'll have to excuse me for not translating the running text into English (anyone truly interested can get in touch with me!).

-----------------------------

Supporting students' studying habits in the age of procrastination

Applicants: Daniel Pargman and Björn Hedin (CSC/Media technology)

Bakgrund: På civilingenjörsprogrammet i medieteknik finns en ”programintegrerande kurs” som är obligatorisk för alla studenter i årskurs 1-3. Sökande Daniel Pargman är ansvarig för kursen, medsökande Björn Hedin har tidigare varit ansvarig för kursen och båda har varit involverade i att utforma årets tema. För studenter i årskurserna 4-5 är det valbart att följa verksamheten i kursen och sammanlagt följer mellan 200 och 300 studenter aktiviteterna. Dessa studenter uppdelade i 36 seminariegrupper som leds av 9 lärare.

Årets (2011/2012) tema för kursen är ”prokrastinering”, det vill säga att ”uppskjuta till morgondagen, en annan dag eller en senare tidpunkt; fördröja” (Nationalencyklopedin). Resultaten från höstens aktiviteter visade med oroande tydlighet att prokrastinering är ett mycket stor problem för våra studenter, och dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning som visar att 80-95% av studenterna prokrastinerar (Ellis & Knaus 1979). Resultaten indikerade dessutom att dessa problem har förvärrats till följd av nya tekniska landvinningar och den på detta följande ökningen/utbredningen av dataspel, nedladdningsbara TV-serier, Facebook, Twitter, andra sociala medier, smartphones etc.

Problem: Arbetet kring prokrastineringstemat har resulterat i mycket spännande och uppskattade seminarier, men, resultaten av seminariediskussionerna och de tankar och reflektioner som finns dokumenterade kommer om inga extra medel tillskjuts att med största sannolikhet att förbli där de är (dvs. utspridda och långsamt bortglömda).

Utifrån denna bakgrund är syftet med vår ansökan att äska medel för att:

1. samla in och analysera det av studenterna genererade materialet
2. matcha detta med redan gjord forskning inom området samt
3. anpassa och utveckla förslag och åtgärdsplaner för hur man kan stävja och motarbeta studenters prokrastineringstendenser till lokala förhållanden (Sverige, KTH) samt till dagens mobil- och dator-vanor.

-----------------------------

Better project courses

Applicants: Daniel Pargman (CSC/Media technology), Sara Lempiäinen and Fabian Wahlgren (students at CSC/Media technology)

Bakgrund: Projektkurser är intressanta och attraktiva av flera olika skäl. Projektformen förbereder studenterna inför denna i arbetslivet vanligt förekommande arbetsform. Projektkurser ger dessutom studenter möjlighet att i högre utsträckning själva välja vad de vill engagera sig i och vad de vill jobba med. Detta borde kunna leda till nöjdare studenter och bättre resultat både vad beträffar individens lärande och projektets resultat. Alltför ofta når våra projektkurser dock inte sin fulla potential. Detta projekt syftar till att ändra på detta. I denna ansökan syftar termen ”projektkurs” till kurser där man jobbar i grupper (mer än två personer) och där projektuppgiften utgör en stor del av kursens innehåll, genomförande och examination.

Problem: Projektkurser ”tas inte alltid på allvar” av studenterna – och resultaten blir därefter. Detta problem kan i sin tur delas upp i två delar:

• Problemet är studenterna: en (alltför stor) del av studenterna tar inte projektkursen och projektuppgifter på tillräckligt stort allvar.
• Projektkurser och projektuppgifter är inte formulerade/utformade på ett sådant sätt att de är värda att tas på allvar av studenterna.

Andra utmaningar i projektkurser som vi har identifierat är:

• Vissa projektkurser har betyg Pass/Fail. Kraven är låga och endast en direkt undermålig arbetsinsats från studenternas sida kan rendera betyget ”fail”. Frånvaron av distinktioner (i form av betygssteg) manar inte heller alltid till ambitiösa och väl genomförda projekt.
• Inte sällan bedöms endast slutresultatet emedan den lika viktiga processen förbigås/inte tas i beaktande. Hur kan man löpande examinera projektkurser för att premiera löpande arbete och arbetsprocessen?
• Hur ska man bedöma (och betygsätta) yta, idéer, koncept och ”flashiga” presentationer i förhållande till djup, arbetsinsats, realisering och (medieteknisk) gestaltning?
• Arbetsfördelningen kan lätt bli ojämn. Någon eller några gör huvuddelen av arbetet emedan andra ”flyter med” – CSCs hederskodex till trots.
• Alla i en grupp är inte nödvändigtvis ”värda” samma betyg. (Hur) kan man sätta olika betyg på studenter som jobbat tillsammans?
• Hur kan man utforma bättre uppgifter som i större utsträckning engagerar studenterna och aktiverar deras vilja att lära sig och att göra det mest av kursen och av uppgiften?
• Vilka kunskaper och praktiska verktyg borde studenter ha om projektarbete och projekt som arbetsform för att kunna genomföra projekt och projektkurser på bästa sätt?

Förväntade effekter samt nyttor för programmet och CSC-skolan: Medsökande Sara och Fabian är studenter på medieteknikprogrammet. I detta projekt har vi valt att i första hand undersöka de fyra projektkurser som ges på civilingenjörsprogrammet i medieteknik, men vi förväntar oss att resultaten av detta projekt kommer att vara tillämpbara även i andra projektkurser som ges på CSC och annorstädes.

Vår målsättning är även att lägga en grund till att projektkurserna på medieteknikprogrammet ska samordnas bättre så det uppstår en ökad grad av samsyn, koordination och variation mellan och över dessa kurser, samt att det för studenternas del ska gå att urskilja ett sammanhang och en progression mellan projektkurserna och årskurserna.

.